Marie Paterová

Hon växte upp i den pittoreska byn Kajlovec i regionen Mähren-Schlesien, och i det närbelägna Hradec ledde besöken på konstskolan, stadens atmosfär och dess slott henne till ett intresse för musik och konst. Hon passerade genom det mörkare Opava, där hennes uppväxt livades av Skolan för konsthantverk, där hon studerade grafisk design. Därefter följde antagningen till Konstakademien i Prag (AVU), i Michael Rittsteins ateljé. Senare, genom ödets nycker, bytte hon många ateljéer, av vilka den kanske viktigaste var Vladimír Skrepls ateljé, som väckte betydelsen i hennes skapande. Samtidigt, strax efter skolan, söker hon sin förankring i världen och samhället, som hon speglar genom måleri, text och olika andra medier.
***
Hon fångar mening under sina vandringar, när hon befinner sig på olika vägar, vid deras slut och på återvändanden till mitten. Resan åtföljs av de vanliga symbolerna och citaten som blixtrar förbi längs vägen. De dyker upp i telefonen eller på reklamskyltar längs vägarna. Ord förvandlas till former och former till ord, och ibland bildar de ett bekant ansikte. Oändlighetssymbolen representerar vägar, gränder, återvändsgränder som kretsar kring personlighetens kärna och visar metaforiskt blicken på ”resandet” ur fågelperspektiv, liksom från olika ögonblick på en specifik väg.
***
Ansträngningslös fördjupning (utställningstext)

Från en plats och en tid där stämningen och initiativet att fördjupa sig i något saknas, i den latenta depressionens trygga fästning, uppstår möjligheten att flytta detta tillstånd till ett annat rum. Förväntningar på miljöbyte finns, för säkerhets skull, inte längre, så som man genom olika prövningar har lärt sig detta försvar mot förtrollningen. Ständiga flykt från sig själv, inklusive egna åsikter och relationer, längtan efter nya början, önskan att radera och försöka igen, bättre. Men den inre konfigurationen, den ändrar ingen flykt, och för en ominstallation har vi varken tid eller energi. Så på sin höjd kanske vila, stoppa de processerna, andas ut, gråta ut under vattnet, stanna en stund i den blå färgen och en dag, när vi är redo och omgivningen är gynnsam, använda demonerna i kampen för våra egna själar.